Mål 1
Hej
så nu är mål 1 avklarat, körkortet är taget.
Mer har jag inte tid att skriva för batterierna i datorn dör snart.
Ha det.
Pierre hammarström
Nu är det klippt!
Idag när jag vaknade och ställde jag mig vid spegeln och tittade hur håret såg ut. Det var så struligt, jag fick helt enkelt nog.
Satte mig och bokade tid. Som tur var fanns det en 1 timme senare. Hoppade i kläderna och
drog iväg.
Och när Maria var klar vart jag riktigt nöjd! Jag var väldigt skeptiskt till hur det skulle se ut. Jag tänkte det att, va fan det finns kepsar ifall jag inte skulle bli nöjd!
Men jag vart riktigt nöjd, det är sällan jag verkligen blir det men nu vart jag det!
Ikväll ska jag till Bror, hans sambo och min brorsdotter. Så får hoppas att hon inte är så negativ som hon brukar vara när jag håller henne.
Men nu ska jag äta någonting nyttigt.
Vi hörs.
Pierre Hammarström
Grattis!!
Sedan grattis till Växjö som tagit sig upp till Elitserien. Stort. Hållit på Växjö sedan förra året då jag såg de i kvalserien. Vart lite förälskad i Victor Fasth så jag följde dem. Ärligt talat så har jag inte följt dom super mycket, utan jag har tittat på hur de gått för dem och vart riktigt glad då jag såg att de tagit sig upp. Bra gjort.
Morgonen började med att jag fick ett sms klockan halv 8 (!!!!!) Det var om hämtning, eftersom jag spenderade natten i Söråker. Så behövde jag skjuts hem. Men jag somnade om och det behövde jag verkligen, aj så lite jag har sovit denna vecka. Jag är uppe sent på kvällarna och kliver upp tidigt. Blir förbannad på mig själv varje kväll jag tittar på klockan och inser att fanskapet har blivit 01.30 innan jag somnar.
När jag kommit hem från söråker hoppade jag in i duschen och precis när jag var klar så kom bror med sambo och dotter på 2 månader. Och det blir ju ett sånt liv innan man får krama och gosa med henne, alla andra hinner före och ska hålla i. Jag är inte den som ska fram först utan jag släpper fram de andra och tar henne sist.
Efter RIKTIGT god mat som bestod av, fransk potatisgratäng. första gången och verkligen inte den sista, Oxfilé och någon fantastisk sås som broder gjorde.
Påtal om sommar så kan jag inte vänta på den, enda sedan snön började falla så har jag verkligen längtat till sommaren. Jag är ingen vinter människa. ´Jag är ANTI snö. Nej smält bort så vi får fram gräsmattorna.
När jag känner lukten av nyklippt gräs så blir jag lika galen som kossorna blir till deras första sommarbete.
Men jag tackar för mig för denna vecka. Imorgon börjar än ny vecka. Får se ifall det blir jobb imorgon, har inte fått något än så länge. Hoppas telefonen ringer imorgon.
Ha det bra!
Pierre Hammarström
Bowling
Jag och Mattias satt och gjorde i praktiken ingenting, tills telefonen ringer och den personen i andra sidan hörde ifall vi var sugen på lite bowling. Why not sa vi och stack iväg. Vi var 5 stycken, Mattias, Jag, Ante, Sofie och Johanna.
2 trevliga tjejer, bekanta till Ante och Mattias.
Jag är ju den som är ganska avvaktande första gången jag träffar någon sådär. Kollar vem det är och hur de är som personer. Jag brukar göra en bedömning efter ungefär 10 minuter. 9 gånger av 10 har jag rätt. Jag tror även att jag har rätt denna gång. Men jag blir väldigt tyst. Många tror säkert jag blir nervös och inte vågar prata. Men så är inte fallet. Jag är väldigt konstig på de viset! Men ack så trevlig ifall de lär känna mig lite bättre.
Men i alla fall, så tog jag den ärofyllda sista platsen....... 1 poäng skillde mig och Sofie åt. Thats life, tack vare henne det var 1 poäng mellan, hon var så trevlig och slog en strike åt mig medans jag var vid "baren", kiosken eller vad man nu vill kalla det.
Sedan gjorde vi ett drop in på Max Hamburgare. Nu ska jag och Mattias fortsätta där vi avslutade, framför tvn en slapp lördag som denna.
Ha det trevligt resten av kvällen gott folk.
Pierre Hammarström
En slö lördag!
Jag har haft trevligare uppvaknande än det jag fick i morse, vaknade av att mamma och pappa spikade lister i hallen som dom håller på att renovera. Det var ett liv utav bara f*n.
Det var en destå bättre frulle. Spagetti och köttfärssås. Toppad med lite ost. Fruktansvärt gott.
Vid morgon rutinen, alltså att borsta tänderna kom jag och tänka på, vilken är den bästa tandkrämen? Är det sensodyn (?) eller är det icas vanliga? Jag tror egentligen inte att det är sån jävla stor skillnad.
Men efter det så rörde jag nog inte en muskel. Jag gjorde ingenting. Bara satt vid den fyrkantiga lådan som folk kallar dator.
Sedan bar det ut till Söråker och där har vi bara suttit vid den fyrkantiga skärmen som kallas TV. Vi funderar vad vi ska göra. Någon människa som har ett bra förslag? Vore jävligt trevligt ifall ni gav oss lite tips eller förslag.
aa hej, vi hörs!
Pierre Hammarström/Mattias Engberg!
Gäddan som funderar i vassen.
Hej på er!
Så grymt skönt det är när man kommer hem, hänger av sig jackan och få ta av sig de där jävla jeansen och hoppa i ett par mjukisbrallor. När man gjort det så slår det en att det är helg.
Riktigt skön.....t.
Jag är jävligt öppen för förslag för ikväll. Är riktigt sugen att hitta på någonting! Så hör gärna av er på det ena
För övrigt har jag jobbat 4 dagar av 5. Är riktigt nöjd pga jag tycker att det är ett riktigt bra jobb. Trivs väldigt mycket med personalen. Det är kul. Man blir inte less, det är nya saker hela tiden. Ena dagen kan jag vara tekniklärare andra dagen musiklärare.
Jag har börjat fundera ifall det är detta jag vill göra. Vi får se vad som sker. Det skulle vara intressant att se sig själv om 10 år. Skulle man bli fundersam på vad man gjorde eller något sådant. Men nu är det ju omöjligt eftersom vi tar livs avgörande beslut varje dag. Jag tror att det är så, hade jag inte gjort detta så hade inte det ena hänt.
Hade jag inte börjat intressera mig för hockey så hade jag inte varit där jag är idag. Hade jag inte kommit på vad mormor sa när jag var liten så skulle jag kankse vara någon helt annan person. Trivs som gäddan i vassen med det jag gör, med mitt liv.
Saknar dock 2 saker som jag vill ha här i livet, sug på den ni.
Med detta sagt får detta bli min sista meningen för detta inlägg.
Hej då!
Bloggtorka
Dagens värld.
Chockerande?
Timrå IK VS MoDo.......
Timrå IK VS Brynäs
Hej och välkommna!
Till och börja med måste jag få säga som så att vilken underbar dag denna torsdag har varit!
Hoppas resten av vintern blir så här. Man tittar på tempraturmätaren att det ligger på en 3-4 minus grader och att himlen, som har dagen till ära har den finaste färg som finns.
Azurblå. Som det italienska landslaget i fotboll har på sina tröjor. Otroligt vacker.
Gnuggade gruset ur ögonen och byggde mig en magisk, oerhörd, sagolik bro rakt tillbaka till barndomen.
Minns ni när man var barn? När man var ledig från skolan och det var fint väder ute. Somliga spelade landbandy, vissa åkte slalom medans vissa åkte skoter eller pulka och somliga satt ute på en is och pimplade. Man var i alla fall ute och frös. Men man älskade det. Man älskade att vara ute så mycket att man glömde bort den kyla som bet en i ansiktet.
Då kunde räddaren i nöden, den kloka och förstående modern ropa och säga att det är fika och att det var dags att värma sig. Men vi kände inte kylan för vi var så upptagna med det vi gjorde.
Oftast stod det en kopp varm chocklad och en eller till och med två ost mackor på bordet i köket.
Så när jag stod vid fönstret och tittade ut på den plats där jag spenderade mina lediga vinterdagar. Kunde se mig själv springades, en kort kille klädd från topp till tå i kläder som det fanns ett Timrå IK märke på. Den korta killen hade alltid en innebandy klubba i handen.
Och när jag stod där så bara skrek mina smaklökar efter en kopp choklad och 2 ost mackor.
Så vad tror ni jag åt till frukost?
Ja, 100 poäng till dig som gissade chocklad och ost macka. Ute på balkongen i kylan och under den azur blåa himlen.
Satt och tänkte på dagens match. Ifall jag skulle skriva ett ”Inför matchen”. Senare när jag kom in fick jag ändra mina planor för jag skulle inte hinna. Hade beslutat att gå tidigare på jobbet. Skulle ta en längre väg än den jag brukar gå. Jag tog min jacka och tillbehörer och styrde sedan min kropp mot jobbet.
Jag hade ett leende på läpparna hela vägen. Jag trivs med livet sådana dagar. Jag är inte ledsen att behöva arbeta, tvärt om. Jag trivs på mitt arbete. Vissa kvällar kan jag inte sova för att jag vill gå till jobbet.
Jag förstår vad ni tänker, och ni tänker säkert rätt när ni tänker att jag kommer ändra mig. Det tror jag också. Men när man kommer till ett arbete och ser glädjen hos barnen. Att de tycker det är roligt att är just du som kommer. Att de hejar och man kanske får en kram. Det slår mycket.
Man känner att man gör ett bra jobb och att man uppskattas. Även fast det gäller att man får knyta skridskor i par tio och minut. Men det gör jag så gärna så.
Nog om detta.
Vi är här för att läsa om Timrå IK VS Brynäs.
Inför matchen satt vi och tippade matcher. Och alla var eniga om Timrå vinst. Jag hade sagt hela dagen att Timrå kommer vinna med 3-1. Att Timrå skulle ta ledningen och att Brynäs skulle reducera till 2-1 och att Sebastian Erixon skulle slå spiken i kistan med 3-1 i öppen kasse.
Jag hade hoppats på att trenden skulle brytas. Matcherna mellan Timrå och Brynäs alltid har varit mål snåla. Alltid varit en 1-0 eller 2-1 vinst. Nästan alltid avgörs det i SD (Sudden Death) eller straffar.
Men ack så fel jag hade. Det vart en klassisk 0-0 match. En klassisk Timrå-Brynäs match.
Brynäs började bäst men hade inga direkt kvalificerade chanser. Men efter ungefär halva perioden fick Timrå´s Kim Hirschovitch ta plats i utvisningsbåset för en slashing. Det var i det numerära underläge som Timrå skapade deras bästa chans i hela matchen.
Tomas Skogs tog pucken och avancerade över röd och över offensiva blå. Det vart en två mot ett läge. Eftersom Martin Röymark hade följt med upp i anfallet. Tomas frispelade Röymark som bara behövda få en bra träff på pucken för att vi Timrå supportrar skulle få skrika ut vår glädje. Men pucken studsade till och Martin fick ingen bra träff. Vilket resulterade i att pucken fladrade ner i hörnet.
Timrå skapade ett par riktigt vassa chanser men då stod Nicklas Svedberg i vägen och agerade kung med sin stora plockhandske. Gång på gång hade man ögonen stora som tefat, man såg skottet och bara väntade på att nätet skulle rassla till och att publiken skulle jubla. Men gång på gång så fick man istället höra, åååhhhh.
Alla som varit på en ishockey match vet ljudet av missnöje och publiken poängterar hur nära det var. Det var ett par sådana tillfällen denna match. Men ungefär så såg hela andra perioden ut. Timrå stod stilla, slog dåliga passningar. Det var långa spel avbrott. En klassiskt Timrå-Brynäs match. I och för sig hade Mikko Jokela en bra chans att sätta dit pucken men passade, då rann hela chansen ut i sanden.
Tredje perioden var en lång transport sträcka till OT (Over Time). Den var händelse fattig. Jag kan inte minnas någon extrema chanser. Jag minns att det var spännande, att Timrå hade EN farlig chans i de sista 5 sekunderna. Tror det var Anton Lander som sköt i masken på stor spelande Nicklas Svedberg. Inte till min stora förvåning så vart det 0-0 och förlängning
Kan jag kalla tredje perioden för transportsträcka då vet jag inte vad jag ska kalla OT (Over Time) för. Den var urtrist. Det enda som lagt sig i mitt minne var att Sebastian Erixon gruffade med Jonathan Granström framför Timrå målet och att de fick 2 minuter vardera för slashing och (roughing?).
Det vart tillslut straffar. Medans Mats var ute och hyvla isen så stod jag, Kent och ”Crille” och funderade vilka som skulle kunna lägga en straff. ”Crille” trodde på Per Hallin. ” Per Hallin får lägga en straff. Han var ju dyngsäker för några år sedan. Satt ju nästan varenda straff.”
Vi kom överens om ” Nummer 1. Per Hallin . Nummer 2. Kim Hirschovitch. Nummer tre var vi lite osäkra på ifall det skulle vara Röymark, Lander eller till och med Jamie Lundmark. Men vi fick vänta med resultatet.
Eftersom Brynäs är borta lag så fick de börja lägga sin straff. En bra dragning men en så bättre räddning av dagens målvakt Juha Pitkimäki.
Nu var vi lite spända på att se vem det var som skulle stiga fram och lägga första straffen. ”Titt på fan, det vart den här” sa Kenta. Per Hallin satte straffen kyligt. En enligt mig, en extremt snygg straff.
1-0 efter första straff omgången. Minns inte vem som lade Brynäs andra straff. Utan det viktiga var att Timrå gjorde mål på sin straff. Och det var Jamie Lundmark som lika fint som Per Hallin satte sin. Jamie via stolpen fick in pucken i nät. Då var det färdigt. Det vart glädje i hallen tillslut. I alla fall för majoriten av fansen.
2-0 Vart det alltså i matchen via straffar mellan Timrå-Brynäs.
För att summera hela matchen så var det en väldigt organiserad hockey som spelades. Inget av lagen ville göra något misstag. Ingen ville vara syndabock. Och det var två väldigt bra målvakter som stod. Stundtals var det lite slarvigt Timrå som stod stilla och då slog det dåliga passningar. Stilla stående går det inte att spela ishockey.
Betyglista
31. Juha Pitkimäki (3). Han gjorde en bra match. Höll nollan och var väldigt säker och stabil. Hade dock inga direkt jätte farliga chanser emot sig.
4. Elias Granath (2). Han får en 2a enbart för att Timrå vinner. Han är alldeles för dålig i egen zon och i offensiva zonen för den delen. Hade Timrå förlorat hade han fått en 1a. Men nu vann de och han får en 2a.
9. Mikko Jokela (2). Samma utvärdering av Granath. Lika dålig.
17. Jamie Lundmark (2). Var lite slarvig i sina passningar. Hade inte de läckra handlederna han hade i de två tidigare matcherna. Satte sin straff snyggt men jag tycker inte att man är värd en trea på grund utav en straff. Har mycket kvar att bevisa de resterande 15-16 matcherna.
51. Anton Lander (3). Gör som vanligt ett häst jobb. Sliter i sarghörnet i offensiva zon. Håller undan spelare och skapar tid till sina lagkamrater. Gör även ett enormt arbete i egen zon. Jag ställer frågan varför är Gabriel Karlsson kapten för? Han gör inte ens i närheten av samma arbete som Anton. Han sliter för klubben. Han har sitt hjärta på rätta ställe.
14. Matt Murley (2). Åker mycket skridskor. Kämpar bra i anfallszonen men är lite sämre i defensiv zon. Blir ganska stilla stående och blir ofta ”över”.
33. Mattias Karlsson (1). Tycker han är alldeles för dålig. Vart har alla dessa poäng från AHL tagit vägen? Vart har alla skott tagit vägen. Karln skjuter ta mig f*n nästan hårdast i Elitserien och använder inte skottet. Och skjuter han så är det lösa handledare. Nej jag kräver mer utav honom.
36. Pär Styf (x). Spelade för lite, såg i alla fall för lite för att kunna ge honom ett rättvist betyg.
26. Jeremy Boyce- Rotevall (?) (3). Gör ett kanon jobb. Tacklas, backcheckar, störtar på mål. Skapar oreda framför mål. Teckar bra. Nej jag tycker Timrå ska hålla hårt i denna kille. Det kan bli något.
21. Alexander Larsson (2). Såg lite lite av honom. Men det jag såg duger. Vill ha ut mer.
10. Linus Wernerman (x). Spelade för lite. Hade en match mot Djurgården där han hade lite tur. Gjorde två mål då, men efter det har man inte sett mycket av den unga 92an. Kan säkert bättre.
23. Tomas Skogs (3). Tycker han har ett jätte bra driv i sin skridskoråkning. Skjuter makalöst hårt också. Använd han mer i PP (Power Play). Kan bli bra då.
50. Sebastian Erixon (2). Skulle haft en trea men efter sin dumma utvisning i slutet av OT (Over Time) så ger jag honom en tvåa. Han måste hålla sig kyligare. Vi hade behövt honom i straffläggningen. Hellre Sebastian än Jokela ifall vi skulle behöva gå så långt.
8. Per Hallin (3). Per är Per. Sliter och framför allt gruffar framför båda målen. Är alltid under skinnet på någon. Skapar bra lägen och skjuter bra. Har fina offensiva kvalitér.
22. Martin Röymark (2). Hade chans på två mål i öppet mål. Första studsar pucken till, inte hans fel men han borde kunnat få en bättre träff. Andra läget agerar Ero Somervouri (?) målvakt och räddar. Men det var ett alldeles för dåligt skott. De målet hade kunnat gett oss tre viktiga poäng.
44. Kim Hirschovitch (3). Gjorde en helt okej match, vann ett par tekningar för en gångs skull. Hade mycket bättre skridskoråkning idag. Hoppas han är kung de sista 15-16 matcherna som är kvar.
63. Illka Pikkarainen (5). Han gör ett så in i helvete bra jobb. Sliter som en oxé utan att få något cred. Han åker skridskor som en gasell springer, han tacklas och skapar ytor åt sina kejdekamrater. Skjuter mycket. Han har ett fantastiskt skott. Han får aldrig med sig en utvisning. Han är dömd av alla domare i den svenska domarkåren. Spelar ingen roll vad motspelarna gör så får han aldrig med sig en utvisning. Men av mig får han en välförtjänt 5 av 5.
Jag tror jag fick med alla. Har jag glömt någon så får det vara. Nu ska jag sova för jag ska jobba. 8-14.
Ha det bra, kanske debuterar med ”inför match” på lördag. Har lite att göra på fredagkväll och lördag eftermiddag. Men vi får se vad som bjuds. En rapport om matchen och lite tankar efter matchen kommer sannerligen på lördag eller söndag. Beror ALLDELES på resultatet. Vinst då blir det på lördag. Blir det förlust, då kommer den tidigast söndag. Eftersom jag inte vill låta alldeles för negativ.
Ha en trevlig avslutning på veckan och en bra start på helgen gott folk.
Tack för mig.
Don´t stop believin
Pierre Hammarström
Timrå IK
En Snöskottares Dagbok
Vaknade upp till en underbar matta av kristallvit snö, som täckte varenda centimeter av landskapet. Vilken fantastisk syn! Finns det något vackrare ställe i hela världen?
Att flytta hit var det bästa jag någonsin gjort. Jag skottade för första gången på flera år och kände mig som ung på nytt. Jag skottade både vår uppfart och trottoaren.
I eftermiddags kom snöplogen och fyllde trottoaren med snö igen och blockerade uppfarten, så jag fick ta en vända till med snöskyffeln. Vilket underbart liv.
12 december
Solen har smält all vår fina snö. Vilken besvikelse. Min granne säger att jag inte ska oroa mig, vi kommer absolut att få en vit jul. Ingen snö på julen skulle ju vara förskräckligt!
Bob säger att i slutet på vintern kommer vi att ha så mycket snö att jag aldrig vill se snö igen. Jag tror inte att det är möjligt. Bob är en trevlig människa. Jag är glad att han är vår granne.
14 december
Snö, underbara snö! Det kom 20 cm i natt. Temperaturen hade sjunkit till -20. Kylan får allting att gnistra. Vinden gjorde mig lite kall, men jag värmde upp mig med att skotta uppfarten och trottoarerna. Detta är livet!
Snöplogen kom tillbaka i eftermiddags och begravde allt i snö igen. Jag insåg inte att jag skulle behöva skotta så här mycket, men jag kommer verkligen i form på det här viset.
15 december
50 cm till. Sålde min van och köpte en fyrhjulsdriven bil i stället. Köpte vinterdäck till frugans bil och två extra snöskyfflar. Frugan vill skaffa en vedspis utifall elektriciteten skulle sluta fungera men jag tycker det verkar löjligt. Vi bor ju faktiskt inte i Alaska.
16 december
Snöstorm i morse. Föll omkull på isen på uppfarten när jag saltade. Ont som fan. Frugan skrattade i en timme...Roligt..
17 december
Fortfarande långt under noll grader. Vägarna är för isiga för att man ska kunna ta sig någonstans. Det var strömavbrott i fem timmar. Inget att göra utom att stirra på frugan och försöka att inte irritera henne.
Vi skulle nog ha köpt en vedspis, men det erkänner jag inte för henne. Jag hatar när hon har rätt. Jag kan inte fatta att jag fryser ihjäl i mitt eget vardagsrum.
20 december
Elektriciteten är tillbaka igen, men det kom 35 cm till av den där vita skiten i natt. Mer snöskottning. Det tog hela dagen. Snöplogen kom två gånger idag.
Försökte hitta en grannunge som kunde skotta, men dom var upptagna med att spela hockey sa dom. Jag tror dom ljuger.
Ringde till den enda järnaffären i trakten för att fråga efter en snöslunga, men dom var slut. Dom får kanske hem fler i mars. Jag tror dom ljuger.
Bob säger att jag måste skotta annars kommer kommunen att göra det och sedan skicka mig en räkning på jobbet. Jag tror Bob ljuger också!
22 december
Bob hade rätt om att det blir en vit jul. Det föll 32 cm till av vit j*vla snö inatt och det är så inihelvete kallt att det antagligen inte kommer att smälta förrän i Augusti! Det tog mig 45 minuter att klä på mig och gå ut och skotta i morse, sedan blev jag pissnödig. När jag klätt av mig, pissat och klätt på mig igen så var jag för trött för att skotta.
Försökte hyra Bob att ta hand om snöröjningen resten av vintern eftersom han ju har en plog på sin lastbil, men han säger att han inte har tid. Jag tror att den j*vla skitstöveln ljuger!!
23 december
Bara 5 cm snö idag. Det är nollgradigt nu. Frugan ville att jag skulle juldekorera huset i morse. Är hon helt knäpp? Varför sa hon inte det för en månad sen? Hon säger att hon gjorde det men jag tror fan att hon ljuger!
24 december
15 cm. Snön har blivit så hårt packad av snöplogen att jag bröt av snöskyffeln. Tror jag fick en hjärtattack också.
Om jag får tag på den jäkeln som kör snöplogen ska jag dra honom i hans kulor genom snön. Jag vet att han gömmer sig runt hörnet och väntar på att jag har skottat färdigt sedan kommer han längs gatan i 100 km i timmen och plogar igen det jag nyss skottat!
Tanten ville att vi skulle sjunga julsånger medans vi öppnade julklapparna men jag var för upptagen med att spana efter plogbilen..
25 december
50 cm till av förbannad j*vla snö!!. Blev insnöad. Tanken på att skotta får mitt blod att koka. Gud vad jag hatar SNÖ!!! Plogbilsföraren stannade till idag och frågade hur läget var, jag slog till den jäveln i huvet med skyffeln...
26 december
Fortfarande insnöad. Vad fan skulle jag flytta hit för, j*vla håla!! Och allt var HENNES idé.. Hon går mig på nerverna...
28 december
Fortfarande insnöad. Satmaran gör mig galen.
29 december
25 cm till. Bob säger att jag måste skotta taket annars kan det rasa in. Det är det löjligaste jag har hört. Hur dum tror han att jag är?
30 december
Taket rasade in. Plogföraren har stämt mig på 1 miljon för att jag slog honom i huvet och frugan har åkt till sin mamma...
31 december
Eldade upp hela j*vla hushelvetet.. Ingen mer snöskottning här!!
8 januari
Jag mår så bra. Jag älskar dom här små pillren dom ger mig men varför är jag fastbunden i sängen?
Mellan himmel och helvete
Timrå spelade som de var guds lag i torsdag borta mot MoDo.
Det var sådan energi på planen att man vart alldeles till sig i tv-soffan.
Timrå spelarna såg ut att ha roligt. Igår såg de ut som att de hade målat
om i omklädningsrummet och att "perra" tvingat dem att titta på det torka
innan matchen.
Timrå spelade hemma match igår. Det var runt 5000 som trodde på en vinst. Det var lönehelg. Folk "offrade"
en del av sin välförtjänade lön. För att se Timrå IK spela ishockey. De hade säckert titta på MoDo matchen och trott att de skulle komma ut med samma energi, för det gick ju mot MoDo. Jag trodde det.
Men när Timrå kom ut på isen inför dessa 5000 så var de energi lösa, De var oengagerade och vilje lösa.
Per Hallin gjorde dock första målet. Men sedan gick det käpp rätt åt helvete. Det händer ofta att Timrå tappar in ett mål med 20-10 sekunder kvar av perioderna. Och visst hände det denna lördagskväll. Juha Pitkimäki fick chansen mellan stolparna. Varför förstår jag inte. Magnus Åkerlund stod för en hjälte insatts i torsdags, men får inte chansen. Det är lite mobbing. Det finns bara 2 anledningar till att han inte fick spela. 1 Han hade ont i knäet. 2 Han hade klappat till Perra.
För jag kan inte se andra orsaker för att inte få chansen. Jag tycker att Juha har bevisat att han är för dålig för att vara första målvakt. 2 av målen går rakt egenom honom.
De 3 som verkligen ville spela ishockey var 51. Anton Lander 8.Per Hallin 22. Martin Röymark. Sedan var de andra bara Hynning spelare.
Och med Hynning spelare menar jag att man vill inte ha pucken, man vill inte åka skridskor (förutom när man ska åka till båset för att byta) man vill inte gå in i närkamper. Det är en Hynning spelare.
Det ska inte vara möjligt att göra 4 mål i E.on Arena om man är på besök. Men nu tycker jag att det är ett MÅSTE att Magnus står mellan stolparna nästa match. Timrå IK har förlorat med 1-4 flera gånger hemma denna säsong. Mot MoDo, AIK 2 gånger, och Luleå. Det får inte hända en gång till. För då är vi i det stadiet att det blir som jag skrev för ett par inlägg sedan, Att E.ON Arena blir en arena, och ingen borg.
Vi måste vinna mot HV71 för att bevisa att det ska vara omöjligt att vinna i E.ON. Klacken hade dåligt sting igår.
Så nästa match tror jag att de får förstärkning. Jag funderar starkt på att gå och ställa mig där.
Den som är sugen att följa med mig och stå där får gärna höra av sig på något sätt. Inte kul att stå där själv! Vore roligt ifall någon skulle stå där och skrika med mig.
För att sammanfatta allt tror jag att hela Timrå IK, laget och klacken var trötta efter MoDo matchen. Men jag tycker synd om alla de som "slösa" bort en bit av sin lön för att se sina hjältar att spela på detta vis och ännu en gång förlora med 1-4.
Senast de spelade mot AIK och förlorade med 1-4 så dog en gammal Timrå supporter utanför E.ON Arena. Han var så förtvivlad att han tog sig för bröstkorgen och ramlade i backen. Räddningspersonal och polis gjorde allt i sin makt för att få igång denna trogna Timrå supporter. Men han dog senare på sjukhuset. Jag ville uppmärksamma Timrå spelarna att det finns folk som bryr sig så pass mycket. Men att Timrå spelarna bara skiter i det och gnäller över sina löner.
Spelare som Pär Styf. Se till att du förtjänar det. För det gör ingen av er. Kim Hirschovitch förtjänar inte 300 000 i månaden. Förtjäna pengarna. Då kommer folket. För just nu så tillfredställer ni inte eran arbetsgivare. Eller löne betalare. Publiken är eran viktigaste inkomstkälla. Tillfredställ dem med energifyllt spel och massor av vinster så ska du se att de betalar dina pengar. Ni hade äntligen visat publiken att ni är påväg tillbaka med ett par segrar i ryggen. Sedan går ni ut och spelar på detta sätt. Jag skulle inte betala för att se er spela igen.
Vi får hoppas att publiken tror att det var en engångsförtelse. För det gör jag. För jag vill inte att vi Timrå supportrar ska behöva vandra mellan himmel och helvete denna säsong också.
Skillnaden mella matchen MoDo - Timrå och matchen mellan Timrå - Luleå var lika stor som skillnaden mellan Himmel och Helvete
Pierre Hammarström
Pierre Karl Anders Hammarström
Jag har kommit på det att jag har inte skrivit om mig själv. Alltså berättat min livs historia så här långt. Har ju ändå kommit så långt som 20 år, nästan.
Det började den 26 Feburari 1991, Det var en fantastisk dag för oss alla. Alla visste att någonting extra ordinärt skulle hända. Pierre Hammarström skulle komma till världen och det var stor uppståndelse på sjukhuset, tv4 och svt skulle göra stor sändningar.
Nej inte riktigt kanske. Den dagen vet jag inte mycket om. Bara att jag föddes. Men jag har sett på bilder när jag får en puss av min kära stora syster Emma. Det är lixom allt jag har fått sett och allt jag vill se egentligen.
Jag tror jag hoppar fram några år, jag lärde mig att gå väldigt sent. Pga jag har haft problem med öronen. Balansen var inte den bästa. Men det var många tårar innan jag kunde gå. Har sett på filmer mamma och pappa filmat. När jag stödjer mig på en vagn. Små benen försöker trumma på, men jag bara ramlar framåt. Och varje gång började jag grina. När jag såg pappa hålla i kameran så stack jag ansiktet i halsen på mamma för jag var så blyg.
Emma hjälpte säkert också till. Den fantastiska stora systern som alltid funnits där och tröstat mig i alla lägen.
Hjälpt mig när jag behövt det. En riktig stora syster som jag är riktigt stolt över. En sådan jag kan säga med stolthet att det är min syster.
Min bror Fredrik vet jag inte så mycket om när jag var liten. Men som jag förstått det så var han mycket med sina kamrater eftersom han är 11 år äldre än mig. Så jag har fullförstålse. Han betyder mycket nu istället.
Men jag lärde mig att gå och prata, det tror jag mina föräldrar ångrar. Att de lärde mig prata. För nu går munnen hela tiden.
Jag hade en kamrat mitt emot mig som jag spenderade mycket tid med. Emil Marklund, vi hamnade på samma förskola. Solrosen på vivsta. Det bästa minnet är nog när vi satt i sandlådan på vivsta skola vid den där blåa klätterställningen, så var det en arg gubbe som kom med en stor schäffer uppe på kullen. Han skrek någonting och Emil sprang medans jag började grina och skulle plocka ihop sakerna. För det var ju förbjudet att lämna saker ute på gården. Det kanske inte är bästa minnet med det är ungefär vad jag minns från solrosen.
De som gick på Solrosen visasade sig bli 1C. Hamnade i samma klass som Emil, Jimmy, Mikael, Jonna, Johanna, Johan och massa andra. En ganska trevlig klass så. Som de flesta. Vi hade Marianne Näsvik som lärare. En hemsk lärare när man tänker efter så här på senare år. C klassen årskull 91 hade dåliga lärare genom hela skolgången.
1998 flyttade vi från Edsgården till Nygatan. Men jag stannade i samma klass. Även fast alla klasskamrater bodde runt omkring Edsgården. Men det gick fort att hitta nya kamrater hemma här. Jag såg en grabb spela bandy på gatan undertiden vi satt och åt. Jag minns att jag klev upp gick och öppnade dörren och frågade ifall jag kunde vara "med" efter jag ätit. Jag minns också som att det var igår vad vi åt för någonting. Spaggetti och köttfärssås.
Grabben som spelade heter Christoffer Cox Holmström. Vi "höll" ihop länge. Tills han flyttade några år senare.
Marianne hade vi till 3an, då bytte vi klassrum och lärare. Vi flyttade ner till barackerna (?) och fick den omtalade Wanja Johansson. Det gick rykten om att hon var arg och sträng. Och visst var hon det. Och 4C var inte den tysta klassen. Vi pratade högt och huller om buller. Wanja skrek så det stod härliga till. Hela klassen hoppade högt och vart rädda. Det minns jag så väl.
Första året med Wanja vart man rädd när hon skrek. Men det roliga var att vi slutade inte för det. Det vart värre. Sedan i 5an när vi var "stora" och kaxiga så brydde sig inte klassen sig så mycket. Men jag minns hur svårt jag hade att koncentrera mig i detta havet av prat. Jag hade jätte svårt i skolan. Matte och engelskan var omöjlig. Wanja försökte inte lära mig heller så mycket. Mamma och pappa ställde upp så gott de kunde. Men jag hade inte tålamod att sitta och studera. Som en sport tokig pojke så ville jag bara ut att spela bandy och fotboll.
Sedan ville jag bara ut till min kusin som flyttat till samma gata. Vi bodde så långt från varandra innan, han bodde i Ridbodarna Bergeforsen. Vi träffades bara när någon fyllde år. Och jag minns att jag trivdes så bra med Mattias. Patrick lika så. Men det var någonting speciellt med Mattias. Han hade samma intressen som mig. Den bästa veckan på året var när min kusin och Mattias stora syster fyllde år. Hon fyller år den 24 Feburari och jag den 26 feburari. Så det vart att vi träffades 2(!!) gånger på en vecka. Jag fick leka med Patrick och Mattias.
När de flyttade till Nygatan spenderade jag och Mattias nästan varje dag med varandra. Förutom dom dagar han var hemma hos sin mamma i Söråker. Så var det ända tills de flyttade för några månader sedan. Ja vi lekte inte på slutet men vi umgicks varje dag. Så han har vuxit ut och blivit en stor och viktig person i mitt liv. Jag kan lita på honom till 1000%. Jag vet att det jag säger till honom stannar där och att ingen annan får veta det.
Så när 6an började fick vi höra att vi skulle få en ny lärare. Vi skulle ha Wanja 2 dagar i veckan och Lena 3 dagar. Och det vart min räddning. Jag står i skuld till Lena så mycket. Jag har aldrig sagt det så ofta men hon betydde så himla mycket för mig. Hon fick tyst på klassen så att jag kunde få arbetsro. Inte bara jag utan allihopa. Men det betydde mycket för mig. Hon satt ner och hade tålamodet att få mig att förstå. Hon kunde sitta i en halvtimma med mig, fast hela klassen satt och ropa och sträckte upp handen så satt hon kvar med mig tills hon hade fått det bevisat att jag kunde det. Eller att jag åtminstonde förstod. 6an tog slut och jag klarade mig på en hårsmån från att gå om 6an. Tack vare att Lena tvingade Wanja att ge mig en chans i 7an.
7an började och där var det samma visa. Jag hade svårt med matte och engelska. Fast där fick jag riktigt bra kompisar i Simon Granström, Oscar Fors och Alexander Lundgren. Alexander spenderade jag inte så mycket tid med i början utan det var nästan bara Oscar och Simon jag umgicks med. Sedan fick jag den bästa mentorn jag någonsin kunnat fått. Monica Timståhl. Hon såg till att jag fick extra hjälp med engelska. Det var en liten grupp personer som hade Monica som engelska lärare. Ska inte ge ut några namn för det kanske inte uppskattas av dem, men det var en fantastik grupp och mycket därför jag lärde mig. För att jag trivdes med gruppen och jag var inte rädd att misslyckas eller att skämmas ifall det vart fel.
Har glömt att berätta om alla aktiviteter jag höll på med. Jag spelade ishockey men det la jag av med, sedan spelade jag fotboll. Det höll jag på med ända tills sommaren mellan 9an och gymnasiet. Orkar inte berätta mer än att jag spelade med FagerviksBK som senare bytte namn till Sund IF.
Men i 8an vart det mopeder och då umgicks jag simon och oscar varje dag. Det var hela tiden. I alla fall jag och simon, eftersom simon fyllde år den 4 april. Oscar fyllde år i december. Så det var mycket jag och simon.
Simon tappade jag TYVÄRR kontakten med när han började gymnasiet i stan och jag i Timrå. Det vart aldrig att man ringde varandra. Jag ångrar som FAN att jag inte hörde av mig. Men misstag får man leva med. Det var roligt att känna Simon. En god vän som jag hade väldigt mycket roligt med. Minns alla data lan vi hade hemma hos honom och hemma hos hans farmor och farfar. Det var de roligaste stunderna på hela högstadiet. Helt klart.
Sedna började jag på BF programet på Timrå gymnasium. Där hade jag väl inte direkt någon kontakt med de i klassen. Jag pratade och umgicks med dem på skolan men efter skoltid var det inge mer.
Jag började vara på E.on Arena. Jag har förklarat kärleken till den platsen förut och jag tänker inte beskriva den igen. Vill ni läsa om det får ni leta i arkivet efter det.
Och idag är jag arbetslös och är påväg att ta körkort.
Som ni märker kortar jag av väldigt mycket. Det finns massor jag vill skriva men jag varken orkar eller har tid, det är sent och jag vill sova. Är det någonting ni vill veta mer om så är det bara att fråga.
Men ha en trevlig helg.
Pierre Hammarström
ännu ett sport inlägg
Nu kommer ännu ett sport inlägg. Ska försöka minimera dessa sport inlägg. Men det är ju så svårt när man tittar på så mycket sport.
1 MoDo Timrå 5
Vilken match, försnacket vid middagsbordet hemma hos Hammarströms var väldigt negativt. Med tanke på att Timrå skulle spela utan D. Corso och M.Karlsson. Corso hade varit vår poängmakare i 3 matcher efter uppehållet. 4a poäng på 3 matcher. Kedjan med D.Corso A.Lander och T.Pärssinen bar verkligen Timrå i sista perioden mot Södertälje. Vart lite besviken att inte Matt Murley var klar för spel idag. Alllting hängde på förbundet, hur snabba det var att jobba med pappren. Då kan man fundera ifall de hört talas om fax.
Men matchen började och det var väldigt jämnt. Timrå drog på sig någon utvisning efter massa kalabalik framför Timrå målet. Då sa jag till mamma att du smäller det. Och det gjorde det, men i motsatta kassa än vad jag trodde.
Pucken gled efter sargen och man såg A.Axelsson åka "ikapp" kamerna och tog pucken vid sargkanten, då sa jag till mamma att det där går ju inte, men jag insåg inte hur fri han var. När A.Axelsson var i offensiva zon hade inte MoDo spelarna kommit i mittzonen, så kändes det. Sedan lägger han in den bakom Tuomas Tarkki i MoDo målet.
Hur Timrå kan ha sämsta boxplay procent i hela ligan förstår jag inte. Jag tror Timrå gjort 4-5 mål i boxplay denna säsong. Men en anledning kan ju vara alla j*vla utvisningar vi åker på. Och tittar man så är det ofta återfalls förbrytare som Halonen och Styf. Andra perioden hade spelade Timrå 12(!!!!) minuter i boxplay. 12 av 20. Helt galet. Det var samma domare som tog ut Timrå spelarna. Vissa förtjänade det och vissa inte. Men det var så tragiskt jobbigt för en Timrå supporter som mig att sedan se samma domare stå att prata med deras matrialförvaltare och sedan skratta och "dela" vattenflaska. Självklart så tror jag inte att det hade ett samband men det var lite komiskt. Men som tur var lyckades inte MoDo göra några mål.
Orkar inte ens kommentera MoDo´s mål. Pga NR 39 Pär Slynvadet. (Svartvadet.)
Men Timrås PowerPlay var ju enastående. 3 försök 3 mål. Skapligt, hyfsat och helt fantastiskt.
Och det känns skönt att Ilkka fick göra 3 mål på 3 skott. Skönt att han fått igång mål formen. Nu betyder inte det att han kommer göra massor av mål. Men att det blir lite oftare.
Åkerlund var också jätte duktig idag. Jag tror han bevisade att han ska vara NR 1. Hoppas han står på lördag.
Mycket rykten från om Timrå som det spekuleras runt i media. Björn Svensson påväg till Frölunda Indians (vem är inte påväg dit). Emil Sandin ska tydligen vara på ingång, enligt honom men hans agent dementerar? Det är för mig konstigt. Emil Sandin som spelade i Brynäs förlust mot just Timrås J-20 lag. Hans Brynäs förlorade med 1-3. Och gissa vem som gjorde ´Brynäs mål, jo just det, Emil Sandin.
Sedan är det många som fortfarande spekulerar i Martin Sonnenberg. Som jag förstått det så ska han ersätta Matt Murley. Eftersom Timrå skrev ett 2 månaders kontrakt med honom. Alltså vill dom ha in honom tills Sonnenberg kommer. Miika Viinanen har också kontrakt till Januari. Men pga regeln att man bara får ha 2 transatlanter i laget gör att det blir regelmässigt omöjligt att ha D.Corso, M.Sonnenberg och M.Murley i samma lag. Så troligtvis lämnar Matt och Viinanen får vara kvar. Men det beror också helt och hållet på B.Svensson. Hur han väljer att göra. Han tackade nej till Luleå här i veckan. Men varför skulle man välja Frölunda före Luleå?
Han kan ju inte välja jumbolaget före 2an luleå bara för att det är kallt och mörkt uppe i Luleå. Det går väl inte? Eller?
Tittade även lite på Frölunda-Djurgården efter Timrås match var slut. Under straffarna så var det ganska klart att ingen i Frölunda vågade avgöra. Ingen ville egentligen lägga straffarna. Självförtroendet är nere i bptten. Alla sköt mitt på målvakten. Ingen vågade misslyckas med en fint. Djurgårds spelarna dribblade men Jocke Lundström var med på "noterna". Tillslut kändes det som att "Kenta" fick tvinga Toni Koivisto att lägga en straff. Som han förvaltade på bästa sätt.
Djurgården valde att satsa på Niklas Falk, gamla trotjänaren. Man får snart knuffa runt honom på isen i en rullstol. Karln vägrar sluta. Men han missade med ett töntigt skott mitt på Lundström.
Så Frölunda har verkliga problem trots 2 poäng på borta planen. De måste få igång självförtroende, få sina spelare att våga misslyckas.
Men för mig får det förlora varje match. För jag börjar avsky Frölunda. Inte pga spelet utan för deras sätt att gå fram på spelar marknaden som några bulldosers. De rensar lag på lag på deras bästa spelare. Jag vet inte hur många Timrå ex spelare de har haft sedan "Nubben" tog över, vi kan räkna. 1.Hahl 2. Mikko Lehtonen 3. Pyörälä
4. Robin Lindqvist. De var ute efter Magnus Pj Svensson ett tag också. Nu kanske Björn Svensson blir den 5. Vi får inte glömma att de tog våran gamla tränare också. Så 5 gamla örnar har på något sett tillhört Frölundas organisation. ja 6 med Nubben då.
Men jag glädjer mig för varje förlust.
Men nu får det vara bra för idag. Det drog iväg här på slutet. Men ni får ha det bra. C Ya!!
Pierre Hammarström
Problem måste lösas
Timrå har hyllats och åter hyllats för sin starka, kraftiga och imponerande mentalitet på bortaplan. Vi har ett bra bortafacit i och vi har åkt till ställen som Kinnarps och plockat med oss alla tre poängen. Men vad har egentligen hänt när laget återvänt till hemmaplan, till sin borg, till sitt hem.
Det ska vara omöjligt - eller det ska åtminstone kännas omöjligt - för motståndarlagen att åka hem med alla tre poängen ifrån arenor som E.on. När spelarna äntrar Cloetta Center är de rädda, skakiga och fyllda av skräck (något stor överdrift...) för att bli överkörda av de blå. De vet att Cloetta Center är en borg som nästan är omöjlig att överta. Samma sak gällde - och gäller fortfarande till viss mån - på Skabb Räven Arena (Fjällräven Arena). För några säsonger sedan då HV var omänskligt bra. Men när ens egen borg börjar skaka, spricka och rasa ihop måste man se över vad som faktiskt pågår.
Ni kan själva jämföra det med ert eget hem, er egen villa eller er egen lägenhet. Om någonting verkar fel, alltid går sönder eller inte fungerar är det självklart att ni ser över saken och försöker lösa problemet. På samma sätt måste ett hockeylag fungera. Om Timrå har ett fantastiskt bortafacit, men uselt hemmafacit, ja, då är det nog dags att på allvar se över vad i hela friden det är som går fel. (Vinst senast dock, uruselt spel)
Titta bara på Frölunda. Visst, nu har de drabbats av förskräckligt många problem som varit omöjliga att lösa och klara sig ur. De har haft ett dåligt lag, ägarproblem, tränarproblem, skadeproblem, inget självförtroende, dåligt spel och massor av andra saker. Men Scandinavium - som alla lag hatade att åka till för bara några år sedan - är inte längre en borg. Det är som vilken annan arena som helst.
Publiken må göra sitt bästa för att det fortfarande ska se ut som en borg, men sanningen är att konstruktionen är fel när lag som Södertälje kan åka dit och plocka hem tre poäng. Och Peter Popovih´s lag är inte det enda laget som åkt till Scandinavium och spelat som om det vore hemmaplan. På grund av Timrå´s 6 hemmaförluster kan E.on vara i fara för samma sak. Jag säger inte att det ska hända, men risken för att det kan hända ökar för varje förlust.
Timrå måste göra något åt detta. Spelet måste höja sig 2 snäpp, kanske till och med 3 snäpp. Men vi får se vad "perra" och "clabbe" hittar på. Hoppas dom hittar på någonting tills på lördag så vi tar oss an Luleå. Men först MÅSTE Timrå ta 3 poäng från MoDo i deras skabbiga lya.
Till minne av Blue Blossom Sässie Hammarström
Wow vad länge sedan jag tänkte på Sassie. Det var våran katt. Hon var så lat, klumpig och väldigt skygg.
Innan ni börjar läser så stavas hon Sassie med uttalas Sässie.
Jag vet inte om jag ska säga skygg. Men hon höll sig gärna för sig själv. Hon var ingen knä katt och hon la sig inte i någons knä fall hon inte ville. Tog man upp henne så ville hon ner på en gång. Det var bara mammas famn hon ville till.
Sässie var inte med så mycket. Ipo har ju varit med så fruktansvärt. Han var med på husvagnstiden, han följde med på skara sommarland, kolmården, High Chaparal (stavning?), fjällen och massa andra ställen. Han har varit med så fruktansvärt mycket eftersom han är en hund. En katt klarar sig själv om den har mat.
Så när vi var ute och for med husvagnen var Sässie hemma och höll vakt och ställningarna.
Jag och Sässie hade ingen direkt relation för hon var nog ganska rädd för mig.
För när jag var yngre så var jag VÄLDIGT hetlevrad. Jag skrek och hade mig så hon ville nog inte vara vid mig så mycket pga detta. Men det vart bättre ju äldre jag blev och ju mindre jag skrek och hade mig.
Men för några år sedan, den 8 Januari var Sassies sista dag. Jag minns såväl att vi satt och krama på henne. Jag och Emma var så ledsna. Men mest var nog mamma. Men hon visade det inte för oss. För där var det en speciell relation. Mellan Sassie fis som vi kallade henne och mamma. Det var då mamma jobbade kvällar till 10, vid 21.45 så satt Sassie i fönstret och vänta på mamma. Och när mamma rundade postlådan hoppade hon ner. Hon var väldigt klumpig så det hörde ganska väl. Så när man hörde hon hoppa ner förstod man att mamma kom hem.
Sedan när mamma öppnade dörren så stod hon på bakbena och ville upp på mammas axel. Sedan låg hon där. Mamma kunde gå runt med henne hur länge som helst på axlarna.
Pappa och Sässie hade nästan ingen relation alls. Bara när det fanns makrill. När pappa hade gjort slut på makrillen så ropade han på ett speciellt vis, då kom hon springades ner för trappen.
Men så var vi tvingade att ta bort henne, vår älskade katt hade fått cancer. Hon var så smal, hon kunde inte äta och hade svårt att andas. Så det självklara var att vi skulle ta bort smärtan från henne.
Vi packade hennes favorit saker i henens låda. Vi packade in henne och for till vetrinären. Väl där konstaterade hon att vi gjorde rätt.
Hon var så vänlig och gå ut så vi fick en stund själva med henne. Vi stod hela familjen runt henne, hon såg så tom ut i ögonen. Hon bara låg där. Och tittade på oss alla. Jag får en sån klump i halsen när jag tänker på det. Blir gråtfärdig.
Men när vi var "klara" så gick Mamma, Emma och jag ut. Pappa stannade, det tackar jag honom för. Så att hon inte fick vara helt ensam i sina sista sekunder. När vi stod där ute så hörde vi hur Sässie skrek till. Hon stoppade i henne sprutan. Jag har fått för mig att det var mamma hon skrek efter. Sedan så hör vi en sista suck sedan så sov hon så gott. Vi tog hem henne och hade en minnes stund för henne. Hon fick ligga själv på ett bord i en fin kartong. Med MASSA ljus runt omkring. Så vi fick under kvällen gå fram och klappa henne medans hon låg där.
Jag hade ETT kort med mig och Sassie. Det var när jag höll i henne och hon för en gångs skull låg kvar. Så det kortet ville jag att Sässie skulle få med sig. Så hon skulle komma ihåg den fina stunden mellan oss. För vi hade inte många. Jag ville att hon skulle få med sig det. Så det har hon med sig hela tiden. Hon ligger begravd under en stor och fin gran alldeles bredvid sommarstugan. Vi ville också att hon skulle få uppleva stugan. För hon var aldrig med oss dit. EFtersom hon hatade att åka bil. Så ville vi inte vara grymma och släpa med henne 5 mil upp dit.
Men nu ligger hon vid en stor gran och tittar ut över vattnet.
Hon kommer ALLTID finnas där.
Mitt första husdjur.
Våran egna Blue Blossom Sassie Hammarström!
Pierre Hammarström
Shoutout!
http://eemmaahammarstrom.blogg.se/
Framsteg är alltid roligt!
Hejsan.
Jag är inte så förbaskat duktig på blogg design och sådana grejer. Jag skulle vilja ha hjälp med att byta teckensnitt till blogglibloggen.
Gårdagen spenderade jag hemma. Jag har ju satt i system att gå till körskolan. Och WOW vad det har hjälpt mig. Jag menar på söndagen förra veckan hade jag 55 av 70 (67 för att få godkänt) Idag en och en halv vecka senare fick jag 66 av 66 på de svåraste frågorna. Jag har gjort några riktiga framsteg.
Det känns inte jobbigt att gå ner dit heller. Det är nästan roligt att gå dit och sätta sig och gnugga lite teori. För sitter jag hemma blir det bara jobbigt och man sitter och pustar och frustar. Men inte nu, sedan hemma känns det som en frihet så att säga. Man kan bara stänga ner sidan och logga in på twitter/facebook och bara ge upp. Men sitter man på körskolan så ger man inte upp lika lätt. Det har hjälpt mig.
Det var nog allt för idag förutom vart har du tagit vägen Jenny? Jag saknar inläggen på bloggen din?! :)
Visa livstecken. hehe.
http://minkostochtraningsdagbok.blogg.se/ Dödsbra blogg allihopa (Y)
Ha det bra allihopa.
Pierre Hammarström
