Pierre Hammarström

Hejsan.

Nu var det länge sen senast jag skrev ett vettigt inlägg. Det har varit svårt att komma på någonting att skriva.

Idag när jag vaknade såg jag ut genom fönstret med mina trötta ögon. Det var ingen fantastisk syn, bara träd utanför mitt fönster och en jädra massa snö. När sinnet om på plats log jag för mig själv. Ikväll är det match. Idag är det match, Arsenal mot Tottenham Sp*rs. Jag ville så gärna se den. Hittade ingen bra stream kanal på internet. Vi har inte Viasat Hockey. Jag ville till Bite Line, men ingen som vill gå. Känner ingen som är fotbolls intresserad. Jag svor för mig själv.

Men jag gick ner, säger god morgon till mina föräldrar som sitter med varsin tidning och en kopp kaffe. En typisk scen från ett Svensson-Svensson avsnitt. Jag log för mig själv. Pappa sa att jag inte skulle bli arg, han visade mig en artikel om Martin Sonnenberg. Att de fortfarande inte kommit överens om vilken tid han skulle komma. Jag sa att jag inte brydde mig, men jag vart besviken, ledsen och förkrossad. Vill läsa att Martin kommer till veckan. Jag vill se den artikeln. Nu har jag väntat på artikeln att han skulle komma. Den fick jag. Men jag får inte artikeln NÄR han kommer.

Jag bläddrade vidare, tittar på vad är det för sport idag. Kom på att det är skidåkning, Big Air Snowboard och Big Air skidor. Jag kom på att Jon skulle ställa upp. Vilken otrolig dag det blir tänkte jag. Massa skidåkning fotboll, hockey och sedan när jag tittade vidare så stod det att det är UFC. Då tänkte jag att det är ju UFC 123 på The Palace i Detroit. Men det var en event i Tyskland. Det gör ingenting. Det är UFC.  

Vid 4 halv 5 åt jag en grym middag. Redan då slog det mig. Att fan vad man har det bra. Några timmar senare klädde på mig och åkte med broder på matchen. Jag gick den fantastiska vägen till vaktmästeriet. Det ensamma vägen till något härligt. Till ett socialtnätverk. Där alla problem utanför E.on Arena blir bortglömda. Sedan slogs TVN på. Det var nyheterna. Alla tystande, det var en nyhet att en 83 årig kvinna blivit våldtagen i Falun. Det vart en livlig disskution. Hur man kan vara så skadad i huvudet. Att man ger sig på en gammal kvinna. Att man är skadad nog att attackera någon överhuvudtaget. Men en 83 årig kvinna?

Sedan när det var färdig pratat och nyheterna var slut. Då var det bara hockey som gällde. 3-4 timmar bara hockey. Mannen på radion berätta resultaten från övriga matcher i Elitserien. Det var som musik. MoDo Hockey hade förlorat. Med 3-1. Alla vart glada. Krokerna från Ö-vik. Krokerna från Skabb Räven Arena hade förlorat.


Nu var dagen lite gjord. Förlusten Arsenal åkte på mot Tottenham försvann. Lite grann. Den fanns kvar. Men den vart enklare att smälta med att MoDo förlorat. Ni Ö-viks bor som läser detta, känner lika dant om Timrå IK. Jag respekterar det. Jag respekterar eran åsikt.

Timrå matchen började. Första perioden stod jag på ståplats. Första gången denna säsong. Timrå gjorde mål genom våran Norr-man Martin Röymark. Det var en sån lättnad, en sådan glädje att höra Timrå publiken. 

Första perioden var bra. Jag gick till vaktmästeriet, Där var det fullt med folk. Jag älskar verkligen det. Det var full disskution hur vi spelade. Jag gav mig in i disskutionen. Vi var ganska eniga om att Timrå åkte mycket skridskor.

Vi enades om att vi skulle se samma spel i andra perioden och komma tillbaka med en stabil ledning. När vi kom ut så bjöd Timrå på ett helt annat spel. Det var som att de var slutkörda efter första perioden. Resten av matchen var bara en enda lång transport sträcka av nervositet, hopplöst och ett fasansfull match. Men jag gick inte hem. Det går inte. Brynäs går ikapp till 2-1. Vi stojar ut all glädje när Anton gör 2-2. Ett mål från igenstans. Man trodde inte att det skulle vända.

Förlängningen var nervös riktigt nervös. Straffar. Hur ska det gå?

Röymark och Pärssinen är solklara kom jag och domarvärden överns om. Men osäker om vem som skulle ta den 3dje ifall det skulle bli en 3dje. Brynäs spelare sätter den. Röymark missar. Juha Pitkimäki räddar deras andra, Timo missar Timrå andra, Brynäs missar deras 3dje, då klev Kim Hirschotich in.

Vi tittade på varandra och skrek ut att det kan inte vara sant? Kim? Han har ju varit oduglig denna match, Som alla andra sedan han kom hit. Han glider fram, han sätter den. Jag stod som en fågelholk i 2-3 sekunder innan jag förstod att han gjort mål. Det betyder att det är lika igen. Juha räddar Brynäs straff. Corso missar Timrås. Juha räddar brynäs 4 eller 5 straff. Kim kliver in igen. Det kan gå tänkte jag och tänkte på klippet jag sett på YouTube. Det kan gå. Jag skrek och hoppade av glädje när han la den straffen. Han hade avgjort med en snygg straff. Jag kunde gå hem med ett lendee på läpparna. Med kunskapen om att Timrå tagit 2 poäng och MoDo noll.

Och att det var UFC ikväll. Tittar på det just nu.

Så nu vet ni min sport dag. Att den fick mig att skriva ett inlägg. Ni har gjort det bra ifall ni orkat läsa så här långt.

Kommentera gärna =)

Ha det bra

Pierre Hammarström

hejsan

ett blixt inlägg. Våran hund, den yngsta, snarkar som en människa.

Ha det

Hejsan.

Hur bra är inte den nya kanalen?
Kanalen jag pratar om är Kanal 10.

Det är fantastiskt mycket rolig sport som man aldrig får se annars.
Just nu tittar jag på en NFL match mellan Philadelphia Eagles och Green Bay Packers. Skadorna avlöser varandra.
2 stycken har klivit av pga befarade benbrottt. 

Men just nu leder Green Bay med 10-3. Trots ledning till Green Bay är jag imponerad av Eagles defensiv.

Före NFL matchen var det VM-Final i basket mellan värdnationen Turkiet och USA. 

USA är nu rankad etta (konstigt att de inte var det tidigare). Det konstiga är att hade inte usa blivit världsmästare hade de behövt kvala till OS 2012 i London. 

Nu gjorde Green Bay Packers en 50 yards punt, ställningen 13-3. Nu är kära och traditions starka Eagles i skiten. 


 

Hejsan

Minns ni vad det är för dag i dag?

Det är 11 september.

Det är 9 år sedan det fruktansvärda inträffade.

USA och New York attackerades av Al-Quida.

2 982 personer föll offer den 11 september 2001, den värsta terrorattacken i USA:s historia.

Samtliga 265 flygpassagerare dog. Av det totala antalet döda var 343 brandmän och 60 poliser. Resterande 2 193 var civila.

Ni kan väl händelseförloppet? Jag berättar i alla fall.  Det var på morgonen den 11 september klockan 08.46, då det första planet flög in i det norra av de bägge tvillingtornen. New York borna och det amrikanska folket satts i chock. De förstod inte hur det kunde hända. Brandmännen och polisen började direkt att evakuera byggnaden. Mellan 93´ våningen och 99onde våningen kraschade planet i det norra tornet.

Klockan 09.02. Det var då det andra planet kraschade i det södra tornet. Det var då folket, poliserna och brandmännen förstod att det var någonting som inte stod rätt till. Mellan 77nde och 85 våningen kraschade i det södra tornet.

Evakueringen fortsatte och folket var i panik. Alla var i panik. Personer som fanns ovanför dessa våningar hade inte en chans att komma därifrån. Det var jätte många personer som började hoppa. Självklart dog dem. Men i panik tror man att man ska klara sig.

Det norra tornet stod upp tills klockan 09.59. Då rasade Norra tornet. Det stod upp i 56 minuter efter kraschen.
Klockan 10.28 rasade det Södra tornet. Det stod upp i 102 minuter. 

Norra tornets kollaps berodde på att stommen i byggnaden blev allvarligt skadad av attacken som inte bara skadade bärande balkar, utan att det började rinna jetbränsle i hisschakten för direkthissarna vilket startade bränder där och orsakade mycket stor instabilitet. Byggnaden hölls då till stora delar upp av stålfasaden utanför. När balkarna mellan fasaden och stommen sen gav vika så kunde inte stommen hålla uppe byggnaden och den rasade inifrån.

Vid attacken av norra tornet rapporterades att stora explosioner förekommit i lobbyn trots att tornet blev träffat nästan högst upp. Det var direkthissar som ledde brinnande jetbränsle från Flight 11 ner till lobbyn. I södra tornet så träffades endast en bit av stommen vilket gjorde att jetbränslet endast fanns kvar i krasch zonen.

Tornen slog i marken med en hastighet på cirka 200 kilometer i timmen.

Efter spelet har varit fasligt. Jakten på männen bakom alltihopa, Usama Bin Laden har varit enorm. Trots det har varken CIA eller FBI hittat honom. Han är antingen död eller så trycker han i en grotta någonstans i Afganistan.

I mars/april 2006 offentliggjordes ett detaljerad 58-sidigt vittnesmål av Khalid Sheikh Mohammed. Viket innehöll många detaljer runt planeringen och utförandet. Bekännelserna från Sheik Mohammed tillkom under tortyr. Vittnesmålet är en partsinlaga, men förefaller sannolikt

Han är antingen död eller så trycker han i en grotta någonstans i Afganistan.

Ground Zero är platsen de 2 tornen stod på. Där var det idag en stor minnes cermoni. Jag satt och tittade på den, det var vackert och rörande. Även jag kände en stor sorg.

För några år sedan satt jag och tittade på varenda dokumentär, alla intervjuer och jag har även läst alla rapporter som blivit officiella. Satt och skrev ner och dokumenterade allting som hände. Men allt jobb försvann den dagen då hårddisken kraschade på en gammal dator.  Men jag har minnet om faktan kvar. Vissa delar i alla fall.

Det är frutansvärt, under hela tiden jag suttit och skrivit har jag nästan fällt en tår.

Det får vara allt för idag.

Pierre Hammarström



 World Trade Center i sina glansdagar.

Det får vara allt för idag.

Pierre Hammarström

Hejsan

Idag gör jag en liten mjukstart på bloggandet.

Det känns som att jag är skyldiga er detta, pga eran väntan.
Ni som kollat ifall jag skrivit.

Detta var ett litet test. Jag hade ingenting att skriva om.
Inte någonting som var intressant heller. Men jag kände mig skyldig er ett inlägg.

Idag vart jag påmind, en gång i tiden var det en klok man som sa någonting. "Jag må hata din åsikt, men jag är berädd att gå i döden för den"

Det kan jag inte påstå att miljöpariet är. De har sagt ifall Sverigedemokraterna kommer in i riksdagen ska de gå över till Alliansens sida bara för att de vägrar sammarbeta med Sverigedemokraterna. Misstro mig inte kära läsare. Jag stödjer inte Sverigedemokraterna. Men jag måste hålla med Voltaire. Jag kan bara låta dem ha sin åsikt.

Har det svenska folket den åsikt att de vill ha in Sverigedemokraterna in i riksdagen så kan inte miljöpariet byta bara för att dom inte vill sammarbeta med dem. Vad är det för demokrati ifall vi ska bli mot arbetade bara för att politikerna inte vill sammarbeta med ett annat parti.

Är det så jobbigt att sammarbeta? ja då måste dom kliva ner ifrån sin post som språkrör eller vad de nu än är.

Vi går in i ett stenhårt val. Bara jag som tycker att det är jobbigt att bestämma sig?

Jag har tittat på många debatter, lyssnat på disskutioner överallt. På uteseveringar, internet och vid köksbordet.
Men jag kan trots allt inte bestämma mig. Det kommer bli en svettig uppgift att stoppa lappen lådan . Jag kommer nog bestämma mig den gång det är min tur att stoppa lappen i kuvertet och i lådan.

Det är löften hit och dit. Alliansen lovade oss ungdomar en massa arbete. Sverige har aldrig varit så arbetslös som det är nu. Ska det vara så att arbetsgivare ska ha ett och ett halvt år på sig att bestämma sig ifall vi kan utföra det jobb vi söker? Ska en prov anställing vara på ett och ett halvt år?

Åt andra sidan, vi vill ha bort alla som lever på bidrag. Folk som verkligen behöver dem, en ensamstående mamma som har 2 arbete men som inte varken har tid eller pengar på att spendera tiden med barnen.
Barnen har det sämre än skolkamraterna som lever i välbyggda förhållande i hemmet. En sådan person vill jag ge bidrag till. Men till en sådan som inte ens går till arbetsförmedlingen eller inte går på en ända arbetsintervju förtjänar inte bidrag. 

Det kommer bli svårt att välja. Men jag kommer att rösta. Det är en plikt för en person över 18 år. Inte en skriven plikt, men en moralisk plikt.

Alla har en åsikt. Vissa kanske är lite rädda för att framföra den, men bara för att en person inte säger någonting så har personen alltid en åsikt.

Var inte rädd att gå till eran val lokal, framför din åsikt i din ensamhet. Det är bara du som vet vad du röstar.

Inlägget kanske var lite rörigt, felstavat och dåligt byggd. Men klockan är halv 1 på natten till fredag. Det får bli min ursäkt.


Valet är ditt! Var inte rädd för att framföra din åsikt. Jag tror på dig och din åsikt!!


Pierre Hammarström.

Som jag berättade igår är Sverige världsmästare på att dalta med förbrytare och våldsmän. De verkliga offren får nöja sig med några tusenlappar och sina liv förstörda för all framtid.
Vi värnar fel sorts frihet. På nätet är det allas förbannade rättighet att bli en del av avloppsvattnet som flödar i anslutning till det här.
Frihet för vem? Till vilket pris? Varför är vi i Sverige så måna om rättigheter för idioterna? Varför är det viktigt att värna hatet? Varför sätter vi en ära i att dalta med brottslingar?

Jag dras med ungefär samma hjältar som jag växte upp med. Men några nya har jag allt. Två av dem är kvinnor som med hjälp av det skrivna ordet orkat igenom det största mörker som kan lägra sig över en människas liv. En är Englas mamma.
   Hennes mod och återhållsamma vrede, hennes kärlek till sin dotter och hennes makalösa mod inför framtiden, slår undan knäna på mig i ren hänförelse.
  Jag älskar hennes texter. Hon har omvandlat hatet till något konstruktivt. Hon låter mörkret spinna som en katt.
  Hon bjuder in skräcken. Hon överlever när det egentligen är omöjligt. Hon är en blomma som slår rakt igenom asfalten och upp mot solen.
En annan kvinna jag kommer att högakta är Emma. Mamma till Max och Saga i Arboga. Hennes vilja att inte glömma. Hennes helt nödvändiga önskan att berätta för världen hur kärleken till hennes barn ser ut, hur stor saknaden är, hur vidrigt orättvis den här världen kan vara, har träffat rakt i hjärtat.

Jag får berättat för mig att dessa två makalösa kvinnor tvingas stå ut med oförskämdheter från anonyma jävlar ute på nätet. Människor med perverterade hjärtan som tar sig friheten att hugga där det känns.
  Hur är man funtad då? Hur är man skapt om man tar sig in på en annan människas blogg, kanske denna människas allra viktigaste kanal ut mot en oförstående omvärld, och sedan börjar kasta handgranater omkring sig?
Varför försvarar vi alltid rätten för människor att degradera sig själva? Så fort en människa lämnar en lucka, visar en svaghet, så är trollen där och hugger.
Utan att vara i närheten av att vara lika sårbar som dessa kvinnor har jag också gjort misstaget att skriva hur jag egentligen mår, i stället för att förställa mig, ljuga och hålla skenet uppe. Vad det har gett mig? 
En fraktion av mobbare som jag fått rådet att strunta i. Det gör jag också.
Men dåliga dagar låter jag deras önskan om att jag ska dö, deras oförblommade hat, deras fradgastinna ursinne över allt jag gör, ta över och jag blir ledsen.

För ungefär hundra år nyktrade folket till och byggde det här landet på kristna, hjärtliga och moraliska grunder. Nu håller samma folk på att tippa hela skiten över kanten.

Dagen är fantastisk. Solen skiner, det är varmt och ändå sitter jag med persiennerna nere. Jag tycker det är lite äckligt varmt.

Men det är fantastiskt. Jag saknar inte kylan, halkan eller alla kläder man måste ta på sig när man ska gå ut.

Bara för att gå ut med hundarna i en kvart så måste man stå i 10 minuter för att klä på sig.

Nu öppnar man bara dörren, tar på sig sina "foppa" toffler och kliver ut. Det är otroligt skönt.

Känna lukten av nyklippt gräs. Skönt att slippa skotta snö. Stå i 5-10 minuter och kasta snö för att sedan en timme senare så är det lika mycket igen.

Sommaren är fantastisk. Synd att den är så kort. Vintern är ungefär 4-5 månader medans sommaren är 2 månader och har vi tur så är den 3 månader.

Igår kväll när jag gick ut med hundarna så var det 19-20 grader.

Sommaren är så fantastisk. Man kan ha dörren öppen och känna dofterna från gräset, folken som grillar och tilll och med hur än vidrigt surströmming luktar så är det ett vackert tecken på att det är semester, sommar och alla har glatt humör.

Nu börjar semestrarna ta slut. Sommarlovet för dem som har det tar slut. "Elendet" börjar. Jag ska för första gången känna på hur det är att vara arbetslös. Eller jag rättar mig själv. Jag ska för första gången känna hur det är att vara arbetssökande.

Jag vill ha ett fast arbete. Det spelar ingenroll ifall det är vaktmästare, bankman eller fiskare ute på de 7 haven.

Jag vill ha ett arbete där jag kan försörja mig själv. Flytta hemifrån. Skaffa mig ett eget ställe där jag kan kalla mitt hem. Mamma och pappas radhus eller lägenhet vad det nu än blir kommer alltid vara hemma, men när jag skaffar eget så blir det MITT hem.

Jag vill bli oberoende av mina föräldrar. Jag vill bli riktigt vuxen med ett riktigt ansvar. Jag gillar att ha ansvar.

Men först ska jag njuta av det sista av denna sommar. Sedan börjar "elendet" med hösten, vintern,våren och sedan står vi där igen och drar in de första dofterna från alla grillar runt om Timrå. 

Pierre Hammarström